Kulinariska Gotland är ett nätverk med sju kreativa restauranger som alla håller mycket hög kvalitet och ofta väcker uppmärksamhet långt utanför Gotlands gränser. Håll utkik efter den här symbolen , så vet du att du har en kulinarisk upplevelse på gång!

Fler spännande restauranger hittar du här »

Låt oss göra det klart på en gång. Här på Gotland talar vi bara om lamm, inte får. De vuxna djuren kallas lamm och deras barn kallas lammungar. Hur enkelt som helst! Överallt, runtom på ön, betar lamm på de örtrika hedarna. Lammkött är också en given ingrediens i det gotländska köket.

Kött från lamm är modern mat med gamla anor. Lammen föds upp naturligt i det fria och nästan allting från lammet går att ta tillvara. Inte bara köttet utan också ullen och hela pälsen. Det som gör det gotländska lammet så speciellt är att örterna från betet ger smak åt köttet.

Vad sägs om gotländskt lamm med ”spiced” rödkål, blåbär och kroppkakor, marinerad lamminnerfilé med kanel- och vitlökssky eller lammrostbiff med ramslökspesto och rödvinssky? Bara ett axplock av lammrätter man ibland kan hitta på några av de restauranger som ingår i restaurangnätverket Kulinariska Gotland.

Det finns också många gamla recept på lamm.

Ett exempel är Glödhoppa – rimmad och kokt lammbringa, panerad i senap och ströbröd och sedan stekt. Till det äter man ”strunkamos” som man säger på Gotland, det vill säga rotmos.

Ett annat tillbehör kan vara senapspiggar - päron inlagda i ättika och sockerlag.

Lammsmäcka är det gotländska namnet på lammfärsbiffar. De ska serveras med strunkamos, gräddsås och råkostsallad på riven morot, kålrot och selleri.

Till de mer dramatiska lammrätterna hör lammskalle som paneras med ströbröd, senap och ägg samt griljeras i ugn. Den serveras med fördel tillsammans med gotlandsdricka. Det kan i dagsläget dock vara svårt att hitta en restaurang som fortfarande har lammskalle på menyn, utan det brukar endast förekomma vid speciella tillfällen.

På en ö mitt i havet måste människorna förstås äta fisk. Och fisk äter och älskar vi på Gotland, även om antalet fiskare har minskat drastiskt de senaste åren.

Den vilda laxen med sin fina smak har kommit att bli en favorit i det gotländska köket. En annan är piggvaren, fram till för inte så länge sedan en ratad fisk som fiskarna kastade tillbaka i havet om de råkat få den i sina garn. Numera är piggvaren uppskattad för sitt fasta vita kött. Dessutom är det Gotlands landskapsfisk. Piggvar heter butte på gotländska.

Om våren spirar rams och kajp i den kalkrika gotländska jorden. De båda vilda lökarna används flitigt i soppor och sallader.

Förr skulle den vara vit, nu vill de flesta ha den gröna. Sparris är för många vårprimören framför andra. En stor del av den svenska sparrisen odlas på Gotland och årets första sparris är nästan alltid gotländsk.

I dessa hälsomedvetna tider har de gotländska babymorötterna blivit en favorit, året om. Att bara äta som de är eller som ett snabbt upphettat och ännu krispigt tillbehör på tallriken. Många mysiga morotsrecept hittar du hos en av öns odlare: Widegrens gård

Sedan början av 2000-talet odlas bourgognetryffel på Gotland. Öns milda höstar och kalkrika mark har visat sig vara en perfekt miljö för den exklusiva svampen.

Många av de gotländska restaurangerna använder tryffeln på ett kreativt sätt i sina menyer. Är du sugen på att bidra till din egen tryffelmåltid, ska du absolut pröva på tryffelsafari. Både Smakrike krog och Fabriken Furillen arrangerar tryffelhelger under hösten. Du följer med ut i skogen där guide och tryffelhund visar hur det går till att skörda tryffel på riktigt. På kvällen serveras en middag med flera rätter, där tryffeln ni skördat under dagen sätter smaken.

Läs mer om gotländsk tryffel

Gotland är fullt av livsmedelsproducenter. Många av dem är samlade i olika nätverk, som i sin tur samlas under namnet Goda Gotland. På Goda Gotlands sida hittar du länkar till nätverken och de enskilda producenterna.

Ytterligare en lokal specialitet är Gotlandsdrickan, eller ”dricke”, som gotlänningarna säger. Konsten att brygga dricka går oftast i arv på varje gård. Brygden smakar ene, humle och malt och är en levande dryck som ständigt mognar. Därför måste tillverkningen av Gotlandsdricka börja i precis rätt tid inför stora helger som midsommar och jul. Varje år arrangeras VM i Gotlandsdricka på södra Gotland.

Mustig klosteröl, Wisby Pils med tjeckisk ton eller varför inte det mjödliknande Medeltidsölet? På Gotlands Bryggeri tillverkas flera sorters öl. Bryggeriet är dessutom öppet för visning. Läs mer på Gotlands Bryggeris sida

Gotlands milda klimat får vinrankorna att frodas på fälten. Ön har flera vinodlingar, både på södra och norra delen av ön. Flera gotländska viner prisades när Föreningen svenska vinodlare höll årsmöte 2007. Gutevin fick fyra diplom och Vinhuset Hallshuk på norra Gotland kammade hem två diplom och ett hedersomnämnande.

Sockerbetor odlas flitigt på Gotland. Sedan sockertillverkningen vid Roma sockerbruk lades ner 1997 och förutsättningarna för att frakta betorna till andra raffinaderier förändrats, så har det blivit svårare för betodlarna att få avkastning. Därför är det dubbelt glädjande att några kreativa personer startat romtillverkning på Gotland. Att experterna dessutom gett den gotländska drycken höga betyg ökar glädjen ytterligare.

Träkumla Rom tillverkar alltså gotländsk romdryck av sockerbetor. Tillverkningen sker i en vacker Gotlandsgård i Träkumla strax söder om Visby. Företaget tar emot grupper för provning och visning och vissa av produkterna finns att köpa på Systembolaget.
Läs mer om Träkumla Rom

Specialblandade teer i alla tänkbara smaker har blivit Visbybutiken Kränkus specialitet. Först, störst och mest känd är Guteblandningen. Skaparna själva beskriver den som  ”en smak av Gotland som hjälper dig att minnas solens och vindarnas ö året om”. Men det finns många andra sorter på företaget som till och med har en egen sång…
Läs mer på Kränkus sida