”Visby och Gotland giva en ypperlig illusion av minnesrikt, soligt sydland. Om Ni icke i folkets språk, om ock ibland med någon möda, igenkände Edert eget, skulle Ni tro Eder vara försatt till ett främmande land. Så mycket avviker det, Ni här ser, från vad Ni är van att möta på Edra resor i vårt land.”
Utdrag ur annons för Snäckgärdets restaurant och strandbad i Svensk Turisttidning den 15 juni 1924.
Visby var en populär kurort redan i mitten av 1800-talet, men först under slutet av 1800-talet tog den egentliga turismen fart på Gotland. Nationalromantiken blommade, svenskarna började intressera sig för sitt eget land och 1885 bildades Svenska Turistföreningen. En av initiativtagarna var gotlänningen Torbern Fegraeus.
Till Gotland lockades många – då som nu – av ringmuren och ruinerna, men också bad och sol. Inte minst i Ljugarn, som ibland kallas för den gotländska turismens vagga.
För att möta detta intresse tillsatte sällskapet De badande wännerna, DBW, en turistkommitté som skulle marknadsföra Gotland som turistmål. En uppgift som Gotlands Turistförening, GTF, tog över när den bildades 1896, och därmed blev den första regionala turistorganisationen i landet.
GTF lät trycka en mängd trycksaker på olika språk och började redan under 1800-talets sista år arrangera journalistresor till Gotland, till exempel i samband med kejsar Wilhelms besök 1905.
Snäckgärdsbadens anläggning började byggas 1910 och turismen ökade stadigt, med undantag för åren under andra världskriget.
På tidslinjen här intill hittar du några viktiga tidpunkter i den gotländska turismens historia.
Fler viktiga tidpunkter i GTF:s historia 1896-1995 (PDF)
